Konstruerar du rum som utsätts för dekontamination via gasning – den process som innebär att en mycket giftig gas används för att inaktivera biologiska ämnen? Då rekommenderar vi detta whitepaper: "Airtight solutions. A future-focused look at designing for fumigation" av Andrew Somerville på Hoare Lea och Shem Sacewicz på HOK Architects. Den beskriver processen vid användning av vanliga gasningsmedel och understryker behovet av lufttäthet.
Andrew Somerville är direktör och chef vid avdelningen för vetenskap och forskning på Hoare Lea – ett ingenjörskonsultföretag som tillhandahåller lösningar på komplexa tekniska och konstruktionsmässiga utmaningar för byggnader. Shem Sacewicz är senior partner och laboratoriearkitekt på HOK Architects. Han har 20 års erfarenhet av att arbeta med vetenskapsprojekt i Europa och Asien. Deras whitepaper ger insikt i gasningsprocessen och betydelsen av rummets lufttäthet. Det visar att eftermontering av eller överväganden om möjligheter till tätning sent under konstruktionen kan medföra livsfara och bli mycket dyrt medan ”överväganden om krav på ett rums lufttäthet tidigt i konstruktionsprocessen bidrar till att uppnå säkra och kostnadseffektiva resultat”.
Lufttäthet ger säkerhet
De främsta skälen till att göra rum som dekontamineras via gasning lufttäta är att förhindra läckage av gasningsmedel, att behålla den erforderliga koncentrationen av gasningsmedel och förhindra utsläpp av biologiska ämnen. De huvudsakliga problemen avseende gastätheten utgörs av lufttätheten hos rummets skalkonstruktion, materialkompatibiliteten och det avspärrade utrymme med angränsande områden som används under gasningscykeln. Författarna konstaterar att det är viktigt att konstruktörerna har en förståelse för processen före, under och efter gasning samt att de deltar aktivt i riskbedömningen. De tar upp olika typer av gasningsmedel, utrustning och metoder samt olika standarder för att skapa lufttäthet i utrymmen som används för gasning.
”Inneslutningsbarriären måste integreras fullständigt med alla genomträngande föremål.”
Bevara en tät barriär
Författarna konstaterar att sårbarheter i inneslutningsbarriären vanligtvis uppstår vid övergångar mellan olika material, vid servicegenomföringar eller där barriären går sönder eller skadas. Samtliga dessa förhållanden måste vara noggrant dokumenterade, och vissa grundläggande principer för hanteringen av dessa övergångar måste användas:
”Inneslutningsbarriären måste vara fullständigt integrerad med alla öppningar och genomföringar, till exempel dörrar, fönster, belysning, rör, kablar och kanaler, för att möjliggöra en fullständig tätning. Dessa genomföringsdetaljer måste möjliggöra en robust, tillförlitlig och rengöringsbar lösning.”
Ladda ner vitboken
Fyll i dina uppgifter för att ladda ner.
Tack!
Du kommer snart att få ett e-postmeddelande.
Vänliga hälsningar,
Roxtec
